pinsamt på bion

Haha, jag måste erkänna att vår biostund blev en pinsam händelse. Vi hade platserna 146 och 147 på rad 8. Mhm, jag går upp till rad 8 för att upptäcka att neee, här sitter inte vi, vi måste in på andra sidan. Sagt och gjort. Kommer halvvägs, resten av raden är barrikderad av svennefamiljer. "Asså, de måste ha tagit våra platser!" Sura sätter vi oss ner bredvid. Då kommer nästa gäng svennefamilia på 12 pers. "Öh, det där e våra platser!" Surig mamy tittar på oss. Jaha. Eve ställer sig upp. "Om alla kan flytta på er ett steg!?" Till raden med folk som uppenbarligen tagit våra platser. Ingen rör en fena. Kvinnan närmast Eve låtsas inte förstå svenska eller något. Hon ser ut som en fågelholk. Eve upprepar sig minst tre gånger innan kvinnan bakom mig irriterat fräser "Jamen det e väl bara att räkna platserna! 2, 4 6.... ja ni ska sitta DÄR!" och pekar på de 2 tomma platserna längst ut på samma rad; de jag bestämt hävdat INTE var våra platser. Vi tränger oss förbi raden med folk som Eve nyss skrikit på och sätter oss tyst ner på åra platser. Good job. Skönt när de släckte lyset.
Filmen var bra, förutom det att vi båda missat Fenixordern, filmen innan Halvblodsprinsen. Det blev lite ?-känsla ibland, men nästa will be the last, så den måste man se!
Jag kommer ihåg i mellanstadiet när man var helt nördigt Harry Potter-fixerad. Jag var med (eller ja, mamma) i en bokklubb, så jag fick alltid den senaste Harry-boken dagen innan den släpptes i affärerna. Gissa vem som satt först i klassrummet på morgonen och läste Harry Potter? JAG. Haha!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0