När man inser att man lever
Idag bröts mitt vanliga levnadsmönster av en tippad långtradare. Precis. Kan det bli mer patetiskt? Bussen kom inte imorse, så då fick vi åka till E. Därifrån skulle vi ta tåget till S. Tror du att tåget kommer?? *pling*: Regionaltåg mot Stockholm avgång 08.25 är försenat. Ny avgångstid 08.35. Kallt. Väntar. *Pling*: Regionaltåg mot Stockholm avgång 08.35 inkommer på spår 1. Tåget kommer, och vi kliver på. Sur och stressad. Tågbiljett var vi minsann tvugna att köpa med...När går tågj*veln??? 09.04. Asjobbig dag börjar med matte i 90 min- linjefunktioner med ekvationsberäkningar. Är precis lika skoj som det låter.
Sedan när vi ska hem står vår vanliga buss hem där- toppen, då kommer vi väl hem iaf. Trodde jag ja.
-Hur långt ska ni åka? frågar busschaffisen.
- Till M??
Nähe. De har fortfarande inte flyttat på det satans åbäket som ligger på en riksväg!!! WTF?! Samma veva hemåt. Tåget, yay. Kom hem tio i sju idag. Allt för en satans lastbil. När sånt här händer vet känner jag att jag lever...? herregud.
Sedan när vi ska hem står vår vanliga buss hem där- toppen, då kommer vi väl hem iaf. Trodde jag ja.
-Hur långt ska ni åka? frågar busschaffisen.
- Till M??
Nähe. De har fortfarande inte flyttat på det satans åbäket som ligger på en riksväg!!! WTF?! Samma veva hemåt. Tåget, yay. Kom hem tio i sju idag. Allt för en satans lastbil. När sånt här händer vet känner jag att jag lever...? herregud.
Kommentarer
Trackback
